Flemish Baroque Era Painter, 1622-1674 Flemish painter, draughtsman and etcher. He came from an artistic family: his father Jan Boel (1592-1640), was an engraver, publisher and art dealer; his uncle Quirin Boel I was an engraver; and his brother Quirin Boel II (1620-40) was also a printmaker. Pieter was probably apprenticed in Antwerp to Jan Fyt, but may have studied previously with Frans Snyders. He then went to Italy, probably visiting Rome and Genoa, where he is supposed to have stayed with Cornelis de Wael. None of Boel's work from this period is known. In 1650 he became a master in the Antwerp Guild of St Luke (having given his first name as Jan, not Pieter). His marriage to Maria Blanckaert took place at about the same time. Boel dated only a few of his paintings, making it difficult to establish a chronology. He is best known for his hunting scenes, some of which clearly show his debt to Snyders, but the dominant influence on his work was that of Fyt, particularly evident in his emphatic brushwork. However, Boel was more restrained both in his treatment and in his handling of outline. He also borrowed the theme of open-air hunting still-lifes (e.g. Feathered Game with Three Dogs; Madrid, Prado) from Fyt, but he painted other subjects as well, such as the monumental Vanitas Still-life (e.g. 1633; Lille, Mus. B.-A.).  Related Paintings of BOEL, Pieter :. | Large Vanitas Still-Life gdh | Allegorie der Verganglichkeit der Welt | Still-Life with Owl gfh | Large Vanitas | South America, large parrot |
Related Artists:
FALCONE, Aniello
Italian painter, Naples school (b. 1607, Napoli, d. 1656, Napoli). Italian painter and draughtsman. He trained briefly with Jusepe de Ribera, the Caravaggesque Spanish painter. He quickly won fame as a specialist in scenes of battle, and his contemporaries nicknamed him the 'oracle' of this genre. Falcone created the 'battle scene without a hero' (Saxl): he showed the battle as a brutal, confused struggle between anonymous troops, without heroes, without defeats and without particular historical incidents. The Battle between Turks and Christians (1621; Paris, Louvre; see fig.) is one of the earliest. The frieze-like composition is elaborately structured, yet the picture is rich in intensely naturalistic, vividly coloured details of armour and weapons and precisely observed expressions of anger and pain. The famous dealer and collector Gaspar Roomer and other Neapolitan collectors commissioned many battle pictures from him, and these were soon introduced throughout Europe. He was especially favoured by Ferrante Spinelli, Prince of Tarsia, who gave Falcone a residence in his palace after 1651.
COPPO DI MARCOVALDO
Italian Byzantine Style Painter, ca.1225-1274
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.